Ett första möte med Indien i Kerala, vilket vi
förstått är något av Indien light, i alla fall när det kommer till trängsel,
människor, och kaos. Vi slog oss ner i Fort Kochin, som är en slumrigg gammal
hamnstad. Exakt vad som lockar turister till Fort Kochin är inte helt
uppenbart. Stranden är inte riktigt badbar, och det finns heller inga
storslagna tempel. Kanske är det de traditionella kinesiska fiskenäten vid
stranden? Eller den äldsta europeiska kyrkan i Indien, byggd 1502 av
portugiserna? Det är iallafall ett bra ställe att att irra runt i värmen och
fly in i skuggan för en kopp te när det blev outhärdligt. Många försökte locka
in oss i deras "hassel free shop", inkastarna som hoppade på en på
gatan visade att det var en lögn.
 |
| Delstaten Kerala är en av få ställen i världen där kommunisterna kommit till makten genom demokratiska val. Hammaren och skäran är ingen ovanlig syn. |
Vi fick också se en föreställning av Katakhali, fritt översatt "berättelsebön", som är en slags helig pantomimteater till trummor och sång. Varje disciplin, sångare musiker skådespelare, kräver en sexårig utbildning. Det motsvarar väl nästan en utbildning på operahögskolan? En föreställning är normalt 6-9 timmar, men vi fick en lite nätt avsmakning på 1,5 timmar, plus en timme sminkning innan, (anmärkningsvärt var att den kvinnliga karaktären blev klar med sminkningen först)
Eftersom skådespelarna inte har någon dialog är
minspelet avgörande för att förmedla handlingen, därför fick vi en liten kurs i
känslor och ansiktsuttryck. Visste ni att hängande mungipor kan betyda sur
eller ledsen? Tyvärr hjälpte de oss inte att förstå handlingen.
Från fort Kochin tog vi en AC-buss, inte helt olik
en SL-buss, ner till Varkala Beach.
Det som en gång började som ett tillhåll för
backpackers har nu lockat till sig resorter och restauranger av mer bekväm
karaktär. Många kommer nog hit för att yoga och kurera sig med Ayurveda,
solhälsningar på stranden är en vanlig syn. Med en lång sandstrand under en
brant lummig klippvägg hade detta kunnat kännas som ett litet paradis, om det
inte vore för den utbredda nedskräpningen och ljudet av "come see my
shop". Men man kan iallafall i vågorna se havssprayen måla regnbågar, och
sipprandes på sin morgon cappuccino se ett gäng delfiner simma förbi ute till
havs.
 |
| När katastrofen är ett faktum: flippfloppen trasig på stranden, tar man bara till ett litet "travel-hack" |
En plötslig sandstorm stör solande turister,när en helikopterkollon drar in över stranden.
Rickshawerna (också kända som "indian
Ferrari") delar nämligen parkering med en
helikopterplatta. Vad händer undrar vi? Det är självaste vice
presidenten Mohammad Hamid Ansari som kommer på besök för medverka på en lokal festival. Dagen vi
kom var även premiärministern Narendra Modi där. Vi är tydligen inte de enda VIP gästerna
i Varkala denna vecka.
En magiskt solnedgång störs bara lite av de vilt
visslande badvakter som med flaggor för söker vinka upp de sista badarna ur
vattnet innan mörkret faller.
Det är svenskar överallt! Och om du ändå inte
känner dig som hemma kan du äta på ABBA restaurant (!) men riktigt så stor
hemlängtan har vi inte än, äventyret har ju bara börjat!
