 |
| Henrik hittar kaffe, och Hanna hittar Te uppe i Kardemummabergen |
Västra Ghats är en av biologisk hetfläck, med sina 139 arter av däggdjur och 508 fågelarter, platsar den lätt in på topp tio listan över områden med störst biologisk mångfald i världen, och har därför utsätts till ett världsarv. Men utanför reservaten är det monokulturer som gäller på
bergssluttningarnas alla plantager, te, kaffe, kryddor, kakao.
Det släpper bara in små grupper i parken, så vi få inte plats på en tur förens dagen där på.
Vi får nöja oss med att rida dresserad elefant för att fördriva tiden.
Can you take our picture? Frågar vi vår Mahout (elefantskötare).
Om han kan… det visar sig vara Indiens svar på Bingo Remér, som med ett lurigt leende på läpparna uppmanar oss att posera i mer och mer ekivoka poser på elefantryggen. Han får helt enkelt inte nog av att klicka på knappen, ”No sir, like this, closer, yeees”, ”take off scarf”, blotta mer av bröstet, det är ok, ”No problem, be happy”
Så bär det äntligen av på tigerjakt in i reservatet...
Människans och plantagernas utbredning över
djungeln har lett till många konfrontationer mellan människa och tiger. Man kan
lätt säga att tigrarna dragit det korta stråt. Man räknar med att det fanns 100 000 vilda tigrar
på 1900-talets början. Idag finns det någonstans mellan 3-4000 kvar i världen.
På 1970-talet skapade Indera Gandhi ett nationellt program för tigerns
bevarande i Indien, och reservat upprättades.
En stor utmaning med att rädda tigrarna är att det
har så stora revir. En hona har lätt över 450 km2, hannarna ännu större. Det
innebär att om en tiger skulle köpa en "övernattningslägenhet" i
Stockholms innerstad skulle det gå lös på en sisådär 450 biljoner kronor, med
nuvarande marknadspriser. Få kattdjur har den kreditvärdigheten.
Våra förhoppningar om få skymta en tiger när vi går
in i parken är låga. Vi har talat med en guide som jobbat i parken i 20 år som
bara sett tiger två gånger i sitt liv. En annan guide som jobbat i 23 år hade
aldrig sett en (!). Inte illa för en 400 kg bjässe som väljer orange som
kamouflagefärg i en djungel bestående av 50 nyanser av grönt.
Man är dock på helspänn när man spanar in i
djungelsnåren. Omgiven av tät grönska och djungels alla läten; kväkande,
kurrande, kvittrande, hoande, vandrar vi vidare och plötsligt pekar guiden ut
ett tassavtryck i leran. En tiger har gått förbi! Och där på trädet, revmärken!
De klöser i trädstammarna för att markera sitt revir och göra rent sina klor
efter en lyckad jakt.
Ett märkligt skrikande läte kommer från träden, vi rusar
ditåt, en indisk jätte-näshornsfågel! Det låter nästan som en helikopter när den lyfter
från grenen. Tydligen kan det bara flyga om det får starta från en gren, de är
så tunga att de behöver falla för flyga. Man kan bara anta att alla pingviner,
kiwifåglar och strutsar härstammar från en stackars tukan, som en gång föll ner
från sitt träd, och sen aldrig kunde flyga upp igen.
Någon tiger blev det inte, inte vilda elefanter
heller, men vi såg världens största... ekorre!
 |
| Blandade smådjur. Till höger ser ni den Malabariska jätteekorren, världens största ekorre! |
 |
| Hanna och den perverse elefantskötaren |
 |
| YEEES! VERY SEXY! |
 |
| Hanna på Tigerjakt |
 |
| Många tror Mora Träsk bär den största skulden till tigerns snabba försvinnande, då de med sina hätska hatvisor lär små barn att trotsa alla tänkbara hinder för att få skjuta en tiger  |
 |
| Behöver du pausa? då är det bara att slå sig ner på första bästa rot. |
 |
| Med en bambusteg går det lätt att skörda pepparn. |
 |
| En bison i busken! men de kallas bara bison, egentligen är det en gaur världens största kodjur. |
 |
| John Pennycuick, som står staty i bakgrunden anlande Mullaperiyar dammen. En bevattningsdam som lädde ner vattnen från de lummiga kardemummabergen till det torra Tamil Nadu i öst. Där han är något av en kultfigur. |
