15 - 18 Juli (Caye Caulker)
Speedbåten tar oss från Chetumal
i södra Mexico över Karibiens turkosa vatten till San Pedro på La Isla Bonita
(omsjungen av Madonna). Där får vi stämpla passen innan båten går vidare söder
ut till Caye Caulker. En långsmal sandbank bara 100 m bred som skär upp ur det
karibiska havet. På de små sandgatorna rullar golfbilar bland de enkla men
färgglada trähusen, och på stranden sitter Frans med sin rullator framför
kolgrillen och grillar humrar och lockar till sig turister med löften om
"Free rum punch". På gatorna hör man den karaktäristiska karibiska
dialekten "Yaaa Maaan", och man får direkt känslan av att detta inte
är Centralamerika, utan Karibien.
Brittiska pirater ägnade sig länge åt plundring av
spanska skepp fullastade med kampeschträd från djungeln som skulle bli till mycket
eftertraktade textilfärger i Europa. Men tillslut insåg man att det var lättare
att gå i land och hugga ner träden själva. Snart började även mörkhyade slavar
skeppas över för att hugga träd. Så blev detta lilla kuststycke en liten
brittisk enklav i det spanska Latinamerika.
Vi tar in på ett hostel som är ungefär lika delar
ruckel och katthem. Men det har ett mysigt läge intill vattnet. Dagarna är
bedövande varma i den gassande solen, så man blir lite paralyserad av värmen. Kvällarna
kan man spendera på bryggan och titta på färgglada fiska som leker i
vattenbrynet, och se solen som sjunker ner borta vi fastlandet. Vi är lite
sugna på att se ”Det blå hålet”. Ett stort slukhål till havs som bildar ett
djupblått öga ute i det turkosa vattnet. Man kan tydligen flyga över det i små
cessnaplan, men det krävs minst tre passagerare, vi anmäler oss och väntar förgäves
på en tredje passagerare i fler dagar. Men utan lycka. Istället får vi snorkla
på de färgglada reven i det klara vattnet. En enorm barracuda ligger och
lurpassar på oss med sina stora vassa tänder blottade medan vi tittar på hajar
och rockor på det grunda sandrevet. I en liten vik på andra sidan ön kan man
mata tarpoons (Megalops på svenska). Man håller bara ut en liten fisk ovanför
vattenytan så kommer de stora bjässarna och hoppar upp och slukar dem ur
fingrarna på en. Det gäller bara att släppa fisken i tid. Vi bestämmer oss för
att paddla dit själva senare och ser hur bjässarna glider fram i det grumliga
gröna vattnet under oss. Här vill man helst undvika att doppa tårna så vi
paddlar vidare och badar i kvällssolen borta vid The Cut där ön klövs vid en
orkan för några år sedan. Nu är där en stark ström mellan sandbanken. Vid kajen
hänger många öldrickande ungdomar vid borden i och vid vattnet medan spexande
kids hoppar från träden på andra sidan kanalen.
Ön Cay Caulker har upplevt något av en
fastighetsboom senaste åren skvallrar en amerikans gäst på vårt hostel.
Amerikanska turister som letar efter ett sommarhus har drivit upp priserna långt
över vad lokalbefolkningen har råd med. Ett träskjul med sjötomt skall enligt
rykten ha gått för en miljon dollar. Något vi har lite svårt att tro på. Även
om ön absolut har lite tropiskt paradis över sig.
-->
